Doften av nybakat bröd, som man får njuta av fortfarande varmt med en klick smör på, är något som får det att vattnas i de flesta munnar. Det är jättekul att baka sitt eget bröd och det blir både billigare och nyttigare. För att göra det riktigt självförsörjande ska man givetvis ha sitt eget mjöl, men det har vi inte – ännu. Men man kan byta ut jästen mot sin hemmagjorda surdeg. Åkej, jag får erkänna att just det här brödet, fegade jag faktiskt ur och blandade surdegen med jäst för att vara säker på att det skulle jäsa. Men nya bakexperiment ska göras och surdegsbröd ska bakas! Det finns en jättefin blogg med massor av recept och tips från en surdegsfantast där man kan hitta inspiration, och få kläm på hur man gör: http://paindemartin.blogspot.com/

Trädgårdens stolthet, gurkan, som växte så fort att den tycktes större varje gång man gick förbi den under dagen. Äntligen blev det dags att smaka på den! Den var såklart helt underbar. Söt och god. Och ingen har väl glömt EU-debatten om de raka gurkorna… det här är en äkta gurka, precis så böjd som den känner för att vara!

Det är en fantastisk känsla att äta av de råvaror som man har odlat eller plockat själv i skogen. Smaken och energin i dem är helt ojämförbara med det som man köper i affären. Här en svensk klassiker i vegetarisk tappning: Quorn i gräddsås med kantareller (plockade på tomten), färskpotatis (odlat själv) och lingonsylt (plockat i skogen bredvid huset). Ljuvligt gott!

I förberedelserna inför vintern har ytterdörrarna fått tjocka på sig. Med extra isolering ser de nu ut som pansardörrar till ett bankvalv. Varmt och gott ska det bli. Inför sommarens festligheter fick även framsidan av huset på sig en festskrud, med ny färg. Nu har vi ett polkagrishus.

Det växer så det knakar i trädgården. Det är jättehärligt att se resultat av våren och sommarens arbete.

Det som är kvar av den gamla bersån som vi har gjort en väg igenom, får agera som en skyddande vägg till de växter som trivs bäst i skyddade lägen. Så där står krukorna på rad. De växter som gillar att klättra uppåt, har fått stöd av björkgrenar att slingra sig längs.

Förr i tiden brukade trädgårdsmästarna beskära fruktträden på vintern, eftersom de hade mera tid då. Men numera beskär man helst i något som kallas för JAS-perioden, det står för juli-augusti-september. Under de månaderna minskar trädens produktion av sav, och det gör att det är mindre risk att svampar och sjukdomar kan få fäste på trädet vid en beskärning då.

Vi har ett gammalt äppelträd i vår trädgård som någon har misshandlat rejält och kapat rakt av, mitt över stammen. Men en ny trädkrona har växt ut med tiden. Trädet verkar dock inte må så bra, det tappar bark och har några slags bölder som skulle kunna vara trädkräfta. Äpplena som kommer på trädet trillar av innan de har hunnit mogna. Vi tänkte ge oss på ett försök att gallra lite bland grenarna, för att se om det kan hjälpa äpplena något med lite mera solljus. Så det var fram med beskärningssaxen och stegen och sen var det som att vara barn på nytt, och klättra runt i trädkronan. Hur mysigt som helst!

På sina ställen hade fasaden på stora huset trillat ner. Så vi lagade det med träfasad istället.

Vi har snickrat ihop en vedbod så här ligger nästa vinters värme och torkar. Vi kommer dock att behöva fler än den här, så det är ett fortsatt projekt.